onsdag 30 maj 2012

Epilog: Klaus Kreidl

Under andra världskriget så var Klaus Kreidl som vilken annan person som helst. Han hade absolut inte en fenomenal relation med det tyska rikets folk vilket ledde till att han var tvungen och vara försiktig. Efter en viss tid så märkte han att det inte bara var han som tyckte/var sådan, i själva verket så tänkte många människor nästan likadant som honom, att för många följde den massiva folkströmmen och tillslut gick in i "nazist fällan" där de blev fångade. Nazisterna hade redan sin lilla finurliga plan där de visste exakt vad de skulle göra för att sätta igång sitt rike. Genom att satsa på de som inte visste vilket parti de skulle välja och extremisterna fick de över mer och mer folk till sitt parti. År 1933 när NSDAP tog över makten framstod det som ett gudalikt parti där inget kunde gå fel med en lovande stadigt växande ekonomi och helt problemfritt i huvud taget. Men som vanligt så var detta bara massa trams som skulle hjärntvätta folket, men det visste ju inte människorna, så de tog den enklaste utvägen och gick med i partiet utan någon aning om vad som väntade de. Folket hade blivit övertygat av nazisternas högerextremistiska tankar och hitler hade gett de hopp, hopp om ett tredje rike, ett hopp som egentligen aldrig fanns.

Det var inte bara nazisternas plan som fick detta att fungera. Det var Tysklands stora behov av ekonomi överlag samt växande industrialiseringar och det var ju precis det här som NSDAP hade lovat! Detta gjorde så att folket inte riktig letade efter de negativa faktorerna, de ville bara att allting skulle bli bättre och att en ny gyllene tid skulle komma för Tyskland. Det var just här Klaus Kreidl gav upp. Han gick med i partiet som många andra för att få ett bättre liv och för att ständigt inte behöva oroa sig om att gå i konkurs, utan pengar fanns det liksom inget att göra. Människorna hade fått nog av de dristiga tiderna och de ville ha förändringar, mycket snabba förändringar och Klaus Kreidl ansåg att detta var en av de viktigaste bakåtliggande faktorerna till varför det blev som det blev. Alla partierna förändrade landet så långsamt, det vill säga, sakta men säkert men just NSDAP ville förändra landet hastigt och konstant vilket många personer tyckte var bra eftersom att de inte orkade vänta för det "perfekta livet". Det var heller inte så svårt att värva anhängare bland de unga. Den outbildade ungdomen formades dessvärre efter Nazisternas tankar och fick lära sig om den "Ultimata ideologin" som handlade om att det bara fanns en sann väg att ta i livet, att bli nazist och Klaus var en av de.
Om ni frågar Klaus Kreidl så ansåg han att det andra världskriget var oundvikligt med Hitler som ledare. Han hade skapat så mycket hat mot andra länder när han började bryta mot fredsavtalets regler som gällde för det tidigare kriget. Det var ett Tyskland som bara för ca 15 år sedan hade förlorat första världskriget. Många tyskar var upprörda för den sakens skull. De hade tillbringar flera år i krig bara för att sen inte vinna någonting alls på det, Tyskland förlorade bara land. I det fredsavtal som skrevs under när första världskriget tog slut så stod det att Tyskland bara fick ha 100 000 man rustade för krig, och de fick inte ha några man i Rhenlandet, en plats som låg på gränsen till Tyskland.

Redan bara ett par år efter att Hitler tagit makten så började han bryta mot fredsavtalets regler. Han lät alla pengar gå till upprustning av krigsmakten, och 1936 så tågade han in i Rhenlandet. Även fast han gjorde detta så mötte han inget som helst motstånd från stormakterna eller från FN. Det var kanske här människorna märkte att han ville ha mer än bara ett rikt Tyskland men samtidigt så märkte de att han var ganska mäktig pga av ingen stoppade honom, det var i alla fall det Klaus tänkte då han märkte att Hitler väjde på reglerna. I mars 1938 så tågade han in i Österrike, fortfarande utan att möta något som helst motstånd från de andra länderna. Och i september 1938 så kunde han också gå in i Tjeckoslovakien utan några problem alls, efter att ha rådgivit med de andra stormakterna. Han lovade dem att han inte skulle ta mer än den västra delen av Tjeckoslovakien. Men i mars 1939 så tog han även resten av landet. Nu började Hitler rikta siktet mot Polen. Polackerna gick inte med på detta, och därför så hotade Hitler med krig, ett krig som sedan skulle kallas för andra världskriget eftersom att stormakterna inte kunde sitta och titta på längre, de förklarade att Polen skulle få hjälp vid ett angrepp, hjälp av andra länder. Klaus Kreidl som vid denna tid inte var särskilt utbildad blev tvungen att gå med i armén. Det var vid denna tidpunkt Klaus ångrade att han aldrig hade utbildat sig, de utbildade ansågs viktigare och fördes därför inte in i kriget, de fick tillverka saker och stanna i landet. Efter bara 14 dagar i armén var Klaus enligt Nazisterna redo för sin första strid. Det gick snabbt och när han minst anade det stod han där mitt i fältet och skjöt ner människor han inte ens kände, personer som han absolut inte hade något emot. Striden varade inte särskilt länge den här gången, efter ca 2 och en halv timme slutade alla skjuta och tusentals kroppar låg i leran, Tyskland hade vunnit, igen. Nu var det dags för Klaus att samla upp kropparna i en hög. Han kollade alltid i deras fickor innan han la de i högen. Han letade efter pengar och andra saker han kunde bevara men han hittade också saker som han inte ville hitta, bilder på de dödas barn, familjer i huvud taget. Han böjde sig ner för att ta upp kroppen och hörde plötsligt ett skarpt ljud. Han försökte kolla bak men ramlade genast ner på marken, Klaus hade blivit skjuten. Soldaten kom fram till Klaus och sa något som inte han förstod sedan skjöt han honom i huvudet tre gånger, andra världskriget var slut för Klaus del.

Tyskland fortsatte kriga på flera fronter men tillslut kom tiden då de var tvungna att backa, de höll långsamt på att förlora. Alla länder som var emot Tyskland lade för stor press på landet och när man minst anade det var Tyskland helt omringat, som sylten i en munk. Hitler visste nu att han hade förlorat och han ville inte att motståndarna skulle få äran att döda honom så han begick självmord. Tysklands hopp om ett tredje rike dog med honom. Hoppet som Hitler hade byggt upp hos tyskarna, hoppet som fick människor att dyrka honom var nu nerbränt som Hitler han själv.

Många vet inte ens att Klaus dog och det kan bero på att han inte skilde sig så mycket ifrån de andra soldaterna som dog. Men skillnaden mellan Klaus och andras död var att jag ändå tror att han dog lycklig, han ville bara bort från kriget och om han skulle ha överlevt tillsammans med kriget skulle han ändå ta sitt liv efter ett tag, det var bara för mycket för honom. Klaus som älskade sitt land men inte det de höll på med dog helt enkelt med hoppet om ett bättre Tyskland i behåll. Att han trodde på gud gjorde det bara enklare för honom att dö och återförenas med det han älskade mest, skaparn, gud.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar