onsdag 1 februari 2012

Min gud, mannen är ju galen!


1934

17 maj

Träffade gamle Georg Landhoff på vägen till mitt kontor. Vi talades vid under några minuter. Han kunde berätta att den tyska sjukvårdsförsäkringen inte längre omfattade judar. Det verkade inte bekymra honom. Vilket sannerligen bekymrade mig. Ty människorna i Northeim har förändrats och det är många jag inte längre känner ingen. De ser likadana ut som de alltid har gjort. Men på insidan verkar något ha gått sönder.

Och det galna är att det kanske är mitt fel. Åtminstone när det gäller Landhoff. För många år sedan, mest för att bli av med den och som tack för en incident i kyrkan då en del av den (bokstavligen) fallfärdiga predikstolen ramlade ner, och onekligen hade krossat mina tår om inte pastorn hade uppmärksammat mig på hotet, hade jag skänkt mitt exemplar av Hitlers Mein Kampf till honom.

Han blev sig aldrig lik efter det. Tyvärr var förändringen till det sämre. Precis som för så många andra i detta land.

13 juli

Ernst Röhm är död. Jag läser tidningen, sittandes på en bänk vid torget, men har svårt att ta in allt på en gång. Den 30 juni har tydligen Hitler med hjälp av SS och Gestapo slagit ner ett försök till statskupp från SA. Enligt tidningen har den ”tyska staten i självförsvar” avrättat 61 personer, de flesta höga SA-ledare men jag kan även se andra namn som inte varit knutna till SA, samt vid gripandena varit tvungna att skjuta ytterligare 13 personer som försökt göra motstånd.

Plötsligt ramlar saker och ting på plats i mitt huvud. Jag förstår nu varför SA-avdelningen i Northeim hållit så låg profil i början av månaden. De har knappt varit synliga. Inte ens bröderna Walter har setts på gatorna. De måste ha varit livrädda att även de stod på SS-listor över vilka medlemmar av SA som skulle hämtas för att fängslas eller avrättas.

Men tydligen klarade de sig. Jag borde ha hört något från borgmästare Eckhardt om SS hämtat någon från staden.

3 augusti

Jag drack mig berusad igår. Men inte på Vildsvinet. Och definitivt inte på Wagnersaal, restaurangen som blivit nazistanhängarnas högborg i Northeim. Nej, jag satt på mitt rum och tömde en flaska konjak tills sömnen tog mig. Antar att jag försökte bedöva mig, inte så mycket för att president Hindenburg dog igår utan för att hans död innebär att Hitler nu blir ledare, rikskansler och president i Tyskland.

På några månader har Tyskland gått från att vara en parlamentarisk demokrati till en totalitär stat där Adolf Hitler har absolut makt.

1935

Det är numera Gestapo, vår tyska säkerhetspolis, som har ansvaret för koncentrationslägren. De ansvarar också för mitt arbetsrum. Sedan början av året delar jag nämligen kontoret med Gestapos lokala representant, Tom Oldenburg – som uppenbarligen lånats ut från SS till säkerhetspolisen för detta uppdrag.

Det är en trevlig man, bildad och underhållande att samtala med, åtminstone så länge man kan förtränga att hans arbetsuppgifter går ut på att övervaka vår stad och rapportera vidare om vilka personer som kan tänkas hysa negativa eller kritiska åsikter gentemot den nazistiska regimen. Sådana personer förs bort. Och det är Tom, som ser till att det sker.

Fast han behöver inte anstränga sig för att fylla i sina rapporter. Flera gånger i veckan får han tips från ”ansvarskännande medborgare” som ser det som sin plikt att rapportera in vad grannen eller kunden framför i kön till kassan sade eller verkade tänka. Vår stad är full av angivare. Hela Tyskland är fullt av dem. Människor som av nazistisk övertygelse eller kanske av rädsla att själv bli rapporterad anger vänner, bekanta, ja till och med sina släktingar eller familjemedlemmar.

Och på tal om familjemedlemmar. Oldenburgs mor, Elise, är ledare för stadens avdelning av BDM (Bund Deutscher Mädel – Föreningen för tyska flickor). Hon tar verkligen sitt ansvar för att fostra flickorna, från tioåringar och uppåt, till små lojala partimedlemmar, redo att ange sina egna föräldrar om så krävs.

Pojkarnas motsvarighet, Hitlerjugend, leds här i Northeim av Hannes Lutze. Han har nyligen blivit Obersturmführer (löjtnant) i SS och tar på sin fritid hand om de flesta av stadens pojkar. De tillbringar mycket tid i naturen och han undervisar dem i den nazistiska ideologin och förbereder dem på ett framtida krig genom olika lekar och övningar.

Jag har funderat mycket på hur människor som Elise och Hannes fungerar. Hur kan de frivilligt ägna sin tid åt att påverka och forma barn, som knappast kan sägas vara ansvariga för sina egna beslut, till lydiga mininazister som inte tänker utan endast gör vad de blir åtsagda att göra? Men jag kan inte finna något svar.

26 juni

Två nya lagar har införts. En som tillåter läkarna att utföra tvångsaborter för att förhindra att ärftliga sjukdomar förs vidare och en som innebär att endast blotta misstanken om homosexualitet eller annat ”misstänkt beteende” är grund för arrestering.

15 september

Idag träder Nürnberglagarna i kraft i Tyskland. De tyska judarna är numera en andra klassens medborgare eftersom endast personer av ”tyskt blod” kan vara riksmedborgare. De saknar därmed rösträtt och äktenskap mellan judar och ”arier” förbjuds. Som jude räknas alla - förklarade Tom Oldenburg ytterst älskvärt för mig som om han talade om något självklart - som oavsett religion har minst en mor- eller farförälder som är judisk.

På vägen hem, efter en middag på Vildsvinet, passerade jag biografen. Det var kö utanför, trots att det var nästan en timme kvar tills kvällens film skulle börja. På biografen visar de ohämmad nazipropaganda. Det är Hitlers nya gunstling: Leni Riefenstahls film Triumph des Willens (Viljans triumf) som rullar kväll efter kväll. Jag förstår inte varför folk betalar för att se den.

De lever ju redan mitt i den.

31 december

Så här den sista kvällen på året kan jag också lägga till två förändringar som jag misstänker kan leda till framtida problem. Tyskland har återigen allmän värnplikt och dessutom ett avtal som ger Hitler möjligheten att upprusta den tyska armén. Det verkar som övriga europeiska ledare, de som tidigare var så måna om att hålla oss i ett järngrepp, plötsligt accepterar allt vad Hitler kan tänkas önska sig. Ser de inte vem inte samtalar med? Hur kan de tro på något han säger? Han har ju redan lurat Tyskland. Ska han nu få lura resten av Europa?

1936

7 mars

Tyska trupper marscherar västerut över floden Rhen till en zon som enligt Versaillefördraget ska hållas fri från soldater. Av någon anledning avstår både Frankrike och England från att hindra det som sker. På Wagnersaal ska det hållas fest ikväll. Nationalsocialisterna i Northeim anser att detta är något som ska firas. De ser framför sig ett Tyskland som åter börjar resa på sig. Det ser även jag. Men uppenbarligen få utanför våra gränser.

22 mars

SS har tagit över ansvaret för koncentrationslägren i Tyskland. De ska ”organiseras om”, det verkar betyda att fler ska byggas och att de ska bli effektivare på att plåga de olyckliga satarna som hamnar i dem. Ämnet kom upp på ett improviserat möte som hölls på borgmästarens kontor efter att Ondskan plötsligt hade klivit in genom dörren. Åtminstone kändes det så.

Det visade sig att Adrien Tannberg, som numera är Hauptsturmführer (Kapten) i SS, hade vägarna förbi sin gamla hemstad och i sällskap med honom kom SS-Brigadeführer (Generalmajor) Theodor Eicke som utöver detta visade sig vara koncentrationslägersinspektör och ansvarig för hela omorganiseringen av lägren. Jag har aldrig känt ett sådant obehag inför en människa som det jag upplevde i Eickes närhet. Varje gång han vände sin blick emot mig blev jag alldeles torr i munnen. Jag svär på att den mannen bär på död och elände i någon form.

När SS-sällskapet lämnade borgmästarens kontor vände sig Adrien sig om och viskade till mig: Det var Eicke som sköt Ernst Röhm. Och det sjuka var att hans röst vibrerade av stolthet.

21 juli

I Spanien har ett inbördeskrig brutit ut. Fascisten Francisco Franco försökte ta makten genom en statskupp som dock verkar ha misslyckats men både Hitler och Italiens diktator Mussolini har sagt sig vilja stödja hans sida i kriget som verkar följa. Överallt finns dem. Diktatorerna.

Och de verkar känna igen sina likar när de ser dem.

10 augusti

De olympiska spelen pågår för fullt i Berlin. Hitler och nazisterna tar varje chans att visa upp sig från sin bästa sida. Det är nästan skrattretande men de har monterat ner antijudiska skyltar från husväggar i huvudstaden som om detta skulle få, åtminstone oss som lever i detta land, att glömma vad som sker. Men kanske är trolleritricket framför allt riktat mot de utländska besökarna.

27 augusti

I Tyskland har en ny myndighet sett dagens ljus. Den har till syfte att öka antalet födda tyska barn för att främja ”den ariska rasens fortbestånd”. Myndigheten ska bekämpa homosexualitet och förhindra friska kvinnor från att göra abort. I Hannoverområdet, dit Northeim hör, är det Professor Walter (ja, döm om min förvåning är det visade sig att unge Urs Walter begåvats med en professorstitel. En del säger att det var välförtjänt pga läshuvud. Andra att det var en belöning inom partiet) som är myndighetens chef men jag är övertygad om att den som egentligen bestämmer är hans hustru Rosemarie, trots att kvinnor inte längre uppmuntras till att arbeta utanför hemmet. Eller kanske just därför.

De var i alla fall båda uppe hos borgmästare Eckhardt för att diskutera något kommande projekt och jag tror inte att jag någonsin träffat någon som yttrat så många ”Heil Hitler” som hon gjorde. Hon är helt indränkt i nazistisk propaganda och så fort hon andas följer ett ”Heil” med av bara farten. Och det märkligaste är att jag fortfarande kan minnas när hon hette Taubner och drev daghem här i Northeim. Hon var som alla andra. Som jag. Men kanske är det hon som fortfarande är som alla andra. Kanske är det jag som är den som är annorlunda.

Ett rashygieniskt institut har också inrättats. Det ska bland annat kartlägga alla zigenare/romer och bestämma om de är ”rasligt rena”. Det verkar dock som om de anser att den romska befolkningen inte är ”rasren”. För i en mängd städer i Tyskland har massarresteringar av zigenare genomförts.

1 december

Medlemskap i Hitlerjugend och BDM är nu obligatoriskt för alla barn och ungdomar. Alla måste vara med. Jag antar att det jublas hemma hos Oldenburgs och Obersturmführer Lutze.

1937

23 januari

Judar får inte längre undervisa tyskar, arbeta som revisorer eller tandläkare. Vad ska dessa människor nu leva av? Hur ska de försörja sina familjer?

15 juli

Nya koncentrationsläger grundas eller byggs om över hela Tyskland. Det senaste heter Buchenwald och ligger utanför Weimar. Ett märkligt sammanträffande var att samma dag som jag läste om detta, träffade jag Johann Wieghardt och det visade sig att hans bror varit delaktig i byggandet av lägret. Han såg inte vidare stolt ut över detta, antagligen delar han inte sin brors nyvunna ideologiska övertygelse. Brodern blev antagen av SS för något år sedan, tydligen hade han avancerade kunskaper som arkitekt, en kombination som uppenbarligen kan ge en ens karriär en rejäl skjuts framåt.

25 september

Vad märkligt, att i denna galna tid, i detta sjuka land, fortfarande äga förmågan att bli förälskad?

1938

13 mars

Hitler hyllas nu som en hjälte över hela Tyskland. Österrike, hans gamla hemland, är nu införlivat i det tyska riket. Igår rullade tyska trupper över gränsen och i Wien togs nazisterna emot av jublande folkmassor som uppenbarligen har längtat efter Anschluss, anslutningen till Tyskland. Det ska tydligen firas på Wagnersaal. Borgmästare Eckhardt är inbjuden att tala där ikväll. Otto Baum var nämligen här tidigare idag och bjöd in honom. Och det värsta är att borgmästaren tvingade mig att lova att närvara under talet. Jag avskyr att befinna mig på Wagnersaal.

29 april

Tyska och österrikiska judar måste nu registrera all förmögenhet över 5000 reichsmark och egendom. Det kan bara finnas en anledning till det. Den tyska staten har tänkt beslagta allt den kan tänkas komma åt. Och i Northeim är det mitt arbete att samla in uppgifterna. Jag känner mig smutsig när jag gör det. Jag känner mig som en simpel tjuv.

15 augusti

Utanför Linz i Österrike står snart koncentrationslägret Mauthausen färdigt. Jag undrar om de fortfarande jublar i Österrike? Eller har de ännu inte insett att vem som helst kan stämplas som fiende till den tyska staten, fängslas och aldrig mer återvända?

Judar trakasseras nu för övrigt offentligt utan att människor reagerar. Det ryktas om att den judiska befolkningen i Wien har tvingats skura gatorna. Men det är inte bara judar och zigenare som befinner sig i en svår sits. Homosexuella män skickas numera automatiskt till koncentrationsläger.

9 juni

I München har den stora synagogan blivit sönderslagen. Dessa upplopp som riktar sig mot judar blir allt vanligare i hela Tyskland. Det måste vara outhärdligt att leva som jude i detta land.

15 juni

2200 ”kriminella judar” har arresterats och skickats till koncentrationsläger. De har begått brott som parkerat bilen fel eller glömt att betala räkningar i tid. Andra för att de som arbetslösa brutit mot kravet att arbeta. När jag fick höra detta utbrast jag i ett ”det är ju ett helt sinnessjukt beslut” utan att tänka mig för. Jag var nämligen inte ensam, utan befann mig på postkontoret och alldeles framför stod Hazel Bader och samtalade med Thomas Carstens och hans hustru, och det är endast när man är garanterat ensam som det är lämpligt att sätta ord på kritiska tankar om vår ledare eller de beslut som fattas. För ett ögonblick tänkte jag att ingen av dem uppfattade mina ord men så vände de sig alla tre mot mig och betraktade mig under en tystnad som kändes evighetslång.

Jag var helt övertygad om att nu kommer antingen Bader eller Carstens att rapportera mitt uttalande vidare till SD:s (Sicherheitsdienst – NSDAP:s egen säkerhetstjänst) lokala representant Jacob Bruyker som ytterst nitiskt verkar för att alla kritiker förs bort till deras högkvarter i Prinz Albrecht Palatz i Berlin för ytterligare förhör. Och från den adressen återvänder få människor.

Men istället för en förvarning om framtida lidande replikerade Carstens med en urskuldande min: ”Wenn der Führer das nur wüsste”.

Om Führern ändå bara hade vetat?

Det märkliga sker nämligen ibland att mindre populära eller, som kanske var mer troligt i det här fallet, närmast överdrivna beslut sällan förknippas med Hitler utan tillskrivs andra personer i regimen. Kanske är det Hitlers hypnotiska kraft som partiledare, och hans förmåga att säga allt vad människor önskade höra i given stund, som i första hand fick många att rösta på partiet och inte den nazistiska ideologin?

Jag får väl aldrig veta det men just då gjorde det ingenting, för jag insåg att hade jag kommit helskinnad ur en ytterst farlig situation.

17 augusti

En ny namnlag har trätt i kraft. Den tvingar alla judiska kvinnor att lägga till namnet Sarah och alla judiska män att lägga till namnet Israel i sina pass. Det måste vara så förnedrande.

1 oktober

Hitler har under en tid krävt att Sudetlandet, det tysktalande området i Tjeckoslovakien, ska tillhöra Tyskland. Han har hotat med en invasion om inte kraven tillgodoses. Uppenbarligen är det ingen som vill ta strid med honom om detta. För Hitler har nu fått som han vill. Sudetlandet är hans. Tyskland fortsätter att växa. Förstår de inte att han tar hela handen om de ger honom fingret?

5 oktober

Alla tyska judar tvingas från och med idag att ha ett stort J i sina pass. Vad är nästa steg? Ska de bära tecken på sina kläder också? Det kom faktiskt ett brev häromdagen till borgmästaren som föreslog just det: att judar borde bära synliga tecken på sin judiskhet för att förhindra dem från att sprida sin smitta bland ovetande och hederliga tyska medborgare.

Underskriften var i det närmaste oläslig men det var uppenbarligen skickat från en av alla dessa fanatiker som druckit alltför djupt ur koppen Judehat. De blir bara fler och fler.

30 oktober

17 000 polska judar som varit bosatta i Tyskland har arresterats och skickats tillbaka till Polen. Men Polen har vägrat ta emot dem så de tvingas att leva i ett ingenmansland vid gränsen.

7 oktober

En polsk-judisk student i Paris, Herschel Grynszpan, har skjutit den tyske diplomaten von Rath. Jag hörde vår propagandaminister på radion. Han var ursinnig.

9 oktober

Von Rath har dött. Borgmästare Eckhardt meddelade på morgonmötet att lokala SA- och partiorganisationer över hela landet att getts order att hämnas hans död. Eckhardt har också fått i uppdrag att ge polisen instruktioner att inte ingripa mot eventuella våldsverkare – då de endast visar sin rättmätiga vrede – och brandkåren att låta alla byggnader med judisk koppling brinna så länge tysk egendom inte hotas. Han såg blek ut när berättade om detta. Vad kommer att ske i vår stad?

10 november

Synagogor över hela Tyskland har brunnit i natt, affärer plundrats. Tusentals människor har misshandlats, dödsfall har också rapporterats. Tusentals judar har arresterats och kommer antagligen skickas till Dachau och andra koncentrationsläger. Har det tyska folket rasat klart nu? Är von Rath hämnad? Känns det bättre nu?

Även i Northeim utspelades obehagliga scener. Men jag orkar inte med att beskriva dem nu.

Jag blev sittandes på en stol mitt i rummet. Apatisk. Kunde inte resa mig. Stirrandes tomt på Kellingtavlan på väggen. För tillfället var det svårt att se något hopp i dess färger och mönster. Än i mindre i framtiden för den tyska nationen.

12 november

Herman Göring har bestämt att judarna ska bötfällas för förstörelse under Kristallnatten, som den vidriga natten nu kallas, eftersom de har orsakat dessa skador genom ”att provocera det tyska folket”. En miljard ska betalas. De ska dessutom ”återställa gatubilden”, dvs städa upp själva. Mord på judar under upploppen kommer inte heller att bestraffas. Jag antar att det här är nationalsocialisternas variant av logik.

15 november

Judiska barn är nu förbjudna att gå i tyska skolor. Några bekymrade lärare, ledda av Marta Schleicher och HerrThielenhemme, kom till borgmästarens kontor för att försäkra sig om att de hade korrekta listor beträffande elevernas härkomst. De ville inte, som Frau Schleicher uttryckte det: hamna i den genanta situationen att de av misstag gav tysk undervisning till judiska barn.

Nej, hur skulle det se ut?

1939

31 januari

I ett tal i riksdagen hotade Hitler igår att utrota hela den judiska rasen i Europa om ett nytt världskrig bryter ut. Han sade följande: 

Livet igenom har jag mycket ofta varit en profet och för det mesta blivit utskrattad. Under min kamp om makten var det först och främst det judiska folket som skrattade när jag profeterade att jag en dag skulle bli statsöverhuvud och ledare för hela den tyska nationen, och att jag då bland annat skulle finna svaret på det judiska problemet. Jag tror att skrattet sedan dess har fastnat i halsen på den tyska judendomen, som förut skrattade så högt. Idag tänker jag återigen vara en profet: om det skulle lyckas den internationella finansjudendomen, i och utanför Europa, att än en gång störta folken i ett världskrig, så kommer resultatet inte att bli jordens bolsjevisering och därmed judendomens seger, utan förintelsen av den judiska rasen i Europa.

Min gud, mannen är ju galen! Varför kan inte människor se det? Lyssnar de inte på vad han säger?

21 februari

De tyska judarnas guld- och silverföremål ska nu beslagtas. Tydligen behöver statskassan mer pengar. Att leda ett land djupare in i vansinnet kostar uppenbarligen mycket pengar.

15 mars

Vad var det jag sade om fingret och handen? Resten av Tjeckoslovakien, inte bara Sudettyskland, har nu ockuperats av tyska trupper. Hitler triumferar i radion. Allt går hans väg nu. Det är ny fest på Wagnersaal ikväll. Eckhardt ska åter tala. Den här gången tänker jag inte närvara. Förra gången jag var tvungen att sitta där en hel kväll och lyssna på nazisvammel blev jag så berusad, för att stå ut, att jag inte minns hur jag kom hem.

1 september

Vi är åter i krig. Den tyska armén har angripit Polen. Var ska detta sluta?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar