Vem som helst kan anklagas för vad som helst

Augustina von Kappel År 1933

1 April: 

Någon slags protest sker på gatorna, där folk uppmanas att bojkotta vapen sålda från judar. Bör inte påverka mig på något vis då jag redan har efter den politiska utvecklingen i landet sett till att alla mina mellanhänder och förhandlare är av ”tyskt” ursprung.

17 Juni: 

Hitler har vart rikskansler i ett bra tag nu. Det går inte att undgå allt affischerande och proklamerande. Från början verkade det lovande med NSDAP, men sedan har terror slagit till hårt. Som en väldigt oberoende kvinna kan jag se hur detta utvecklas från utsidan. Jag känner ingen lojalitet till alla dessa partier, bortsett från att vissa betalar bättre för vapen än andra, men det handlar inte om min personliga åsikt utan bara om affärer. NSDAP har tagit makten helt i staden och alla andra politiska organisationer har i princip eliminerats. Detta är fruktansvärt för min vapensmuggling då nazisterna förser alla sina medlemmar med eldvapen och bokstavligen talat avväpnar resten av frikårerna. De enda inkomsterna jag faktiskt får in från handeln är från de personer som vill ha vapengömmor i sin personliga kamp. Jag önskade att min försäljning skulle stiga tillsammans med nazisternas uppgång, men det verkar som att det går starkt åt andra hållet. Jag måste fatta ett beslut snart.

18 Juni: 

Jag har beslutat att lägga vapenhandeln på hyllan, då nazisterna blir allt mer radikala i sina försök att hitta den som smugglar in vapen till de få motstånds-frikårer som finns kvar. SA som de kallar sig har inga gränser, de skjuter och skövlar allt i sin väg. En av mina kontakter blev nedslagen och sattes i fängelse på grund av ”sinnesslöhet” som inte passar den ariska andan i Tyskland enligt SA. Hursomhelst så är jag lyckligt lottad att inte SS eller Gestapo har granskat mina aktiviteter, för då skulle jag antagligen ha varit upptäckt vid det här laget. Det finns ingen marginal för risker nu, ingen går säker. Vem som helst kan anklagas för vad som helst, och då hjälper det inte att redan innan dessa premisser ha brutit mot de lagar som satts upp. Jag har även hört rykten om stora bokbål runt omkring i landet, och det vet jag inte riktigt hur jag ska ställa mig till. Det är väl ändå bara böcker, eller hur?

21 Juni: 

Det stod i tidningen idag att alla icke-nazi partier är officiellt förbjudna. Som om det skulle göra någon skillnad att de har en lag nu. SA har redan handlat som om de hade all rätt i världen att genomföra sina räder och terroriseringar. Dock har jag själv lyckats hålla mig vid sidan om alltihopa, delvis på grund av min position som adelskvinna, samt att jag ligger lågt. Jag kan bara darra vid tanken på när stunden då jag måste ta ställning till NSDAP kommer.

16 Oktober:

Tyskland har nu gått ur The Leauge of Nations som engelsmännen så fint kallar det. Jag anade att Tyskland hade rustat upp försvaret, men att de verkar vända sig totalt ifrån resten av världen var jag inte redo på. NSDAP hade såklart argumenterat för att Tyskland ska bli ett starkt land, och att det behövs lebensraum, men detta verkar inte mer eller mindre vara ett direkt uppror mot grannländerna och alla de överenskommelser som har gjorts. Versaillefreden är hotad, och jag får bara hoppas att detta inte leder till ett nytt världskrig. Jag har redan sett vad det har gjort med människor, även om man bara gjorde något så oskyldigt som att leverare skor.