12/12 1919
Mitt namn är Dietmar
Schenk och jag föddes den 1 mars 1899 i staden Northeim som då var mycket
mindre än den är idag. Den ligger ganska så exakt mitt i det vackra Tyskland
och är en ganska okänd stad. Northeim är en liten stad, men inte så liten att
alla känner alla, man har sina kretsar. Mycket tack vare de politiska
uppdelningarna som uppkommit efter den tyska kollapsen och regeringens
bildande. Jag har bott här hela mitt liv och egentligen aldrig lämnat denna
lilla stad under en längre period. Jag har ända sedan jag var sex år gammal
haft ett par kompisar i mitt kvarter mitt i staden som jag alltid har umgåtts
med. Min far är en av stadens enda apotekare och heter Wilhelm. Han har ganska
hög inkomst och jag och mina två systrar hade en mycket trevlig uppväxt. Min
mor, Gerda, har aldrig behövt arbeta och kunnat ge oss en mycket bra uppväxt.
Min familj som helhet har jag alltid trivts i och därmed anser jag själv att
det är lite underligt att min politiska åsikt är så extrem åt vänster. Detta
har varit den enda anlediningen till att mina tidigare vänner har övergivit mig
och gått med i en frikår. Men detta ska vi komma tillbaka till senare.
Själv har jag precis
avslutat mina högskolestudier och funderar på att bege mig till Berlin nästa
termin för vidare studier. Antagligen för att bli läkare. Under en lång tid
lyckades jag hålla mig ifrån att delta i kriget på grund av min fars ställning.
Men även jag tjänstgjorde vid västfronten de sista, förudmjukande månaderna.
Alternativet mot att bege mig till Berlin är att gå med i en Marxistisk
rörelse. Det hade jag inte behövt om Sprtacusgruppen lyckats med revolutionen.
Tyvärr slogs de ned av den ypperligt korrupta regeringen. Mitt stora livsmål är
att bli en duktig läkare i en storstad. Men min dröm är att hjälpa Marxisterna
bilda en stark tysk stat.
Min politiska åsikt vet
jag inte riktigt var den kommer ifrån. Min far var en övertygad konservativ som
till och med var för kejsaren in i den sista. Jag undvek alltid det ämnet i
samtal med min far för att jag inte vill ha en konflikt med min stora idol. Men
jag har alltid känt att mitt goda leverne är fel när det finns så många som lider
i Tyskland. Därför blev jag väldigt entusiatisk när jag läste ”Det
Kommunistiska Manifestet” som femtonåring. Jag är redan med i en ungdomsrörelse
kallad ”Den Röda Näven”. Min stora entusiasm har gjort att jag blev kontaktad
av dess huvudrörelse och skulle därmed jobba med många lokalt kända
kommunister.
Mitt val är fortfarande
oklart, men det lutar åt medicinstudier i Berlin. Jag ska skriva här frekvent
för att dokumentera min tidiga vuxendom ifall jag mot förmodan skulle bli en
framträdande person i det tyska samhället.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar