Vem är Augustina von Kappel?

Jag är egentligen ingen av värde, bara en underlägsen människa uppvuxen i en familj som driver en liten verksamhet som konstruerar billiga vintunnor. Under det stora kriget jobbade jag som leverantör av kängor och diverse andra mindre klädesplagg till fronten. Jag såg en chans att komma upp mig i samhället via att smuggla ut vapen från armens baracker för att sedan sälja dem till mindre organisationer som kände en nöd att beväpna sig med lite tyngre saker än högafflar och vedyxor. Jag struntade i om vapenleveranser ansågs smutsiga i allmänhet, vad var det för skillnad att leverera vapen som sköt ihjäl folk jämfört att leverare skor som möjliggjorde att folk bokstavligen talat gick sin död till mötes?

 Jag blev till slut påkommen, men kompaniledaren som skulle vidarrapportera mitt brott blev träffad av granateld tillsammans med sina befäl och alla papper som konfirmerade att jag var vid liv. Jag tog tillfället i akt och flydde därifrån och gick under jorden, släppte kontakten med familj och vänner för att skaffa mig ett nytt liv. Jag antog ett nytt adligt namn, använde alla pengar jag fått från vapenhandeln för att bygga upp min nya identitet som en överlägsen kvinna av adlig börd.

Efter att jag såg mig omkring runt de närmsta städerna bestämde jag mig för att slå mig ner i Northeim för att den var stor nog att kunna visa sin överlägsenhet men också avskild nog för att ingen skulle kunna ifrågasätta mitt ursprung, jag var helt enkelt den nya adelskvinnan i staden, människor flyttade sig åt sidan direkt när jag gick på gatan.

Min vapenhandel har bara blomstrat i Northeim då en rad olika organisationer och individer har sökt efter eldkraft som normalt sett är svåråtkomlig då Tysklands vapenfabriker är för det mesta ur bruk. Då är det ju en väldig tur att en kvinna som jag har slagit mig ner, med kontakter utåt som kan frambringa de flesta handvapen mot betalning. En rad frikårer och ”frihetskämpar” pepprar hål i gatorna, medan jag själv stiger mer över den underlägsna befolkningen ju mer jag säljer. Jag kan inte annat än att hoppas att stridigheterna eskalerar i Northeim, då det skulle ge mig nog med pengar för att kunna köpa en finare bostad vilket skulle ytterligare stärka min trovärdighet och möjligheter som adelskvinna.