Jag ska nu beskriva det liv som jag lever det är inte mycket men det får duga, jag är 19 år gammal och bor ensam i en liten våning ovanför ett bageri i Northeim. Jag har brunt kort hår och ett avlångt ansikte en ganska smal kroppsbyggnad inget märkvärdigt där. Jag är den enda i min familj eftersom min mor dog i barnsäng och min far lämnade mig på det barnhem där jag växte upp, jag var aldrig särskilt social av mig utan befann mig oftare med näsan instucken i en bok än att sparka boll med de andra barnen.
Den viktigaste boken kom jag över när jag var fjorton år gammal, den hade titeln ”det kommunistiska manifestet” och var skriven av Karl Marx. När jag några år senare fick reda på att kommunisterna tagit makten i Ryssland så betydde det ju bara en sak, nämligen att proletärernas revolution hade börjat, men nu sitter jag här och har det lika för jävligt om inte värre. Fortfarande.
I dags läget så jobbar jag på bageriet under min lägenhet det är inte överdrivet bra betalt men jag får så jag klarar mig och eftersom jag är god vän med bagaren så kan jag få hjälp med maten under dem värsta perioderna.
Men jag känner att jag vill göra något med mitt liv jag kan inte leva som bagare hela livet utan jag vill bli ihågkommen som något bra, jag vet inte riktigt hur jag tror inte att jag skulle leda ett land som Lenin i öst men att hjälpa till och bidra med att göra det här till en bättre värld måste jag åtminstone försöka med
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar