Men Tyskland är svagt och vi behöver vara starka

Johann Wieghardt

11 januari 1920

Jag har haft lite pengar ett tag men det ska bli bättre nu för jag har blivit anställd av Moritz Kleinst, ägaren av sockerraffinaderiet, för att konstruera en fabrik åt honom. Herr Kleinst har erbjudit mig en stor summa pengar för han är säker på att han kan dra in mycket pengar på att expandera sitt raffinaderi. Särskilt nu när många som kommit hem från kriget och är arbetslösa och gör vad som helst för ett jobb. Jag vet inte hur han ska ha råd med att ge lön till alla men det är hans problem.

23 september 1921

Konstruktionen av utbyggnaden av raffinaderiet har börjat och mitt jobb är inte alls så svårt som jag trodde det skulle bli. Att konstruera utbyggnaden var ett enkelt jobb då man bara behövde bygga på det som redan fanns. Byggtakten saktas ner av alla konflikter då vissa vägar ibland är avstängda så att material och arbetare inte kommer fram i tid. Jag vet inte vad jag ska tro om alla konflikter. Jag vill helst hålla mig långt borta från alla dessa parter. Det är för tidigt att säga något men som det verkar nu ser det ut som att vi behöver en stark ledare som kan ta oss ur depressionen och skapa ett starkt Tyskland.

31 november 1921

Jag trodde att det skulle vara enkelt att konstruera raffinaderiet men med alla förseningar visar det sig svårt. Konstruktionerna borde vara klara inom ett halvår. Jag har inte mycket tid över men jag hade tid att höra ett av Hitlers tal. Han är en väldigt bra talare och folk köper allt han säger. Till och med jag blev uppslukad av ögonblicket.

14 maj 1922

Bygget är klart och jag har fått min fulla betalning, det var jobbigt och vi hade många problem men det gick bra till slut. Min bror är inne på sitt sista år i högskolan och ska snart  ska han börja gymnasium. Efter det borde vi kunna flytta ut från Northeim och till vår mor i Kiel.

19 november 1923

Börserna rasar människor förlorar jobb och krisen ökar. Inflationen har varit hemsk och jag vet inte om vi kommer kunna klara oss i två år framåt. Pengarna som jag fick från mitt jobb för raffinaderiet borde räcka ett tag. Det som är synd är att byggbolaget nästan gick i konkurs, så jag kommer nog inte få något mer jobb därifrån. Fascismen i Spanien är intressant och jag ser många som tycker att det verkar rätt. Även fast jag inte helt håller med om vad de står för så tycker jag att det vore bra för Tyskland. Vi behöver en stark ledare som kan föra oss ur depressionen. Men det jag verkligen vill ha är en politik som gör så att inget för ändras för mig. Det kan ibland vara kämpigt men trots allt så lever jag bättre än den vanliga arbetarklassen. Vi behöver göra så att det inte går sämre och jag har inget emot om det blir bättre än vad det är nu. Det skulle faktiskt uppskattas, men man kan inte be om för mycket. Jag vill bara leva vidare utan att behöva ha det sämre än jag har det nu. Ruhrområdet kan inte göras mycket åt för tillfället enligt mig. Det är otroligt sorgligt med tanke på att vi kommer få det sämre här utan lika mycket varor från industrin där. Men Tyskland är svagt och vi behöver vara starka om vi ska kunna göra något.